Att ett makerspace utför aktiviteter för att engagera och utbilda sina medlemmar är ett givet inslag i ett Makerspace verksamhet. Det kräver dock resurser och planering vilket gör att styrelsen och aktiva kan behöva priortiera lite utifrån vad man vill uppnå i sitt Makerspace.
Det öppna internet är en av förutsättningarna för att Makerrörelsen har kunnat växa fram och digitala plattformar är ett vanligt förekommande inslag för att just sprida kunskap och möjliggöra självstudier inom alla möjliga ämnen. Exempelvis har många makerspaces öppna wiki-sidor, chattar och forum, där medlemmar kan dela information om förening, projekt och rutiner. Och vem som helst kan sen ta del av dessa lösningar och idéer.
Sök kunskap i världens makerspaces wiki sidor här.
Att man ses och skapar tillsammans i en gemensam lokal gör det också naturligt att kunna köra workshops, kurser och inspirationsevent för att fler ska kunna göra mer. Som ideell förening är dock tid, engagemang och resurser begränsade vilket kan göra det till en utmaning att hinna med alla typer av aktiviteter som man skulle kunna göra. Därför är det en viktig del i det strategiska arbetet för ett makerspace att prioritera utbildningsinsatser efter vad man har för förutsättningar som förening. Exempelvis är målgruppen barn / ungdomar normalt mer krävande vad gäller pedagogik och förberedelser än tex målgruppen teknikintresserade vuxna med akademisk bakgrund.
Instruktioner hur man driver en aktivitet i Uppsala Makerspace
Vi har listat fyra exempel nedan på olika typer av utbildande aktiviteter som ger lite olika resultat och kräver olika mycket insats.
A. Temakvällar – Medlemmar berättar om vad man gjort för projekt
En enkel aktivitet som brukar uppskattas är att arrangera enkla tematiska kvällar där en eller flera medlemmar visar vad dom gjort på ett specifikt tema. Exempel på teman kan vara bygga musikinstrument, möbler, leksaker, etc. Räcker att man tar med sig några bilder på processen och ev. det man byggt. Någon börjar att berätta om det som gjorts, hur det gått, vad som var lätt / svårt. Så kan man gå varvet runt på alla deltagarna och låta var och en berätta varför de är intresserade av temat eller tankar man fått av presentationen.
Resurser som krävs: Väldigt lite förberedelser och lite tid krävs vid genomförande.
Resultat: Många som lär sig lite
Sidoeffekt: Underlättar vidare samarbeten inom föreningen då medlemmar som är intresserade av samma tema får en anledning att träffas.
B. Intro till en specifik utrustning i makerspacet
Alla är vi nybörjare någon gång och olika delar av ett makerspace brukar kräva någon form av introduktion för att undvika personskador eller att utrustningen går sönder. Viktigt att prioritera men krävande resursmässigt. Kan skötas som ett dokument (läsa manualen) men brukar bli bättre om det utförs av en person som kan visa praktiskt, svara på frågor och hjälpa till att reda ut otydligheter.
Resurser som krävs: En del förberedelser för att allt ska bli rätt samt lite tid vid genomförande.
Resultat: Få som lär sig lite
Sidoeffekt: Bättre koll på vilka som är intresserade av viss utrustning och möjlighet att rekrytera funktionärer som kan förbättra och underhålla utrustning
C. Kurs – Utbildningstillfälle för att komma igång med ett specifikt område
Att hålla kurser i olika skapande aktiviteter såsom skisskurs, börja sy, intro till CAD, möbelsnickeri, lödning, etc, är oerhört uppskattat men kräver i regel väldigt mycket resurser och förberedelser av ett makerspace.
Resurser som krävs: En del förberedelser, högre krav på pedagogik samt en del tid vid genomförandet
Resultat: Många som lär sig mycket
Sidoeffekt: Pedagogiskt material som tas fram kan delas med andra makerspaces och öka samarbetet över föreningars gränser
D. Bygga tillsammans – Workshop-serie där man skapar något tillsammans
Att tillsammans vid flera tillfällen bygga sin första 3D-skrivare, snickra ett bord eller en ”magic mirror” är både kul och givande för alla inblandande. Dock kräver denna form väldigt mycket tid, engagemang och resurser av ett makerspace eftersom det både är mycket förberedelser och mycket tid i genomförandet.
Resurser som krävs: Mycket förberedelser samt mycket tid vid genomförandet.
Resultat: Få som lär sig mycket
Sidoeffekt: Det blir många som lyckas slutföra sina projekt i denna form vilket tex möjliggör temakvällar och liknande för en bredare publik.
Poängsystem för prioritering
Som styrelse kan man använda någon form av poängsystem på aktiviteter / utrustning för att hjälpa till att prioritera bland alla förslag på vägar man kan gå.
Ett enkelt sånt poängystem kan se ut såhär:
Hur lång tid tar det att förbereda aktiviteten?
a. Mindre än 4h att förbereda +1
b. Mindre än 2h att förbereda +1
Hur lång tid tar det att genomförande av aktiviteten?
c. Mindre än 4h att genomföra +1
d. Mindre än 2h att genomföra +1
Hur många sprider man kunskap till i aktiviteten?
e. Minst 5 personer lär sig något nytt +1
f .Minst 2 personer kan hjälpa till att utbilda andra +1
Krävs det utrustning som många har nytta av?
g. Utrustning kan användas av minst 3 medlemmar på samma kväll +1
Summeras alla +1 ovan så får man en poäng som kan användas för att underlätta prio. Se ett exempel nedan utifrån lite olika typer av aktiviteter.
Även om alla aktiviteter kan behövas i ett makerspace så bör man göra mer av aktiviteterna med hög poäng (stor utväxling på den tid man lägger ideellt), medan aktiviteter som får låg poäng ska man bara göra i begränsad utsträckning (mycket jobb för att få ska lära sig). Här är styrelsens arbete värdefullt att hjälpa föreningen att prioritera rätt saker med den begränsade och värdefulla tiden som funktionärer och engagerade lägger.
En ideal månad i ett Makerspace
Även om dom flesta makerspaces skiljer sig åt exakt hur man lagt upp verksamheten och vilka områden man är starkast inom, så finns det vissa aktiviteter man kan tänka på att genomföra som gynnar en hälsosam ideell förening med aktiverade medlemmar.
Den ideala månaden vad gäller planerade aktiviteter i ett Makerspace skulle kunna se ut såhär:
- Aktivera och förena medlemmar med liknande intresse genom att bjuda in till 1st lättordnad Temakväll på ett givet ämne (se ovan)
- Rekrytera och introducera nya medlemmar med 1st intro-workshop på någon av makerspacets utrustning som är spännande men har lite kunskapskrav för att börja med (tex 3D-print, CNC, snickeri, brodyrmaskiner. Se ovan)
- Fixa, städa och bygg gemenskap med 1st fixar-pass för makerspacets mest aktiva. Bjud på fika och samla medlemmar kring att göra vissa rutinåtgärder (rotera materialförvaringar, rensa återbruk, etc) för att hålla makerspacet i gott skick.
- Gör reklam och samhällsnytta med 1st reperations-kväll där allmänhet (potentiellt nya medlemmar) bjuds in att försöka reparera sina trasiga prylar tillsammans med några medlemmar i Makerspacet. Sätt upp en skylt och tillhandahåll ett arbetsbord med lite silvertejp, lim och lite av makerspacets utrustning tillsammans med medlemmar som kan. Få någon att säga ”hej och välkommen” när någon ny dyker upp så klurar man tillsammans. Ingen garanti att man löser det men att få fler att försöka och inspirera till ett sundare tänk kring produkter och tillverkning.
Ideella resurser är såklart alltid en bristvara så allt hinns såklart inte med. Men som styrelse kan man jobba för att prioritera enkla aktiviteter med lite förberedelser och stor nytta för föreningen samt försöka skapa rutiner som är lätta för medlemmar att följa.